Utbildningsutvärderingar inom Treklövern

Spara favorit Skriv ut 3 nov november 2016

Ett nytt gemensamt utvärderingssystem för att stärka utbildningskvaliteten har införts vid Karlstads universitet, Linnéuniversitetet och Mittuniversitetet.

I mars 2016 fattade riksdagen beslut om ett nytt nationellt utvärderingssystem för landets högre utbildningar. Det innebär att lärosätena ska forma egna utvärderingssystem som ersätter den kontroll som tidigare genomförts av Universitetskanslerämbetet, UKÄ.

Karlstads universitet, Linnéuniversitetet och Mittuniversitetet har tillsammans och inom ramen för det så kallade Treklövernsamarbetet, tagit fram en modell för regelbunden granskning av utbildningar, som är en viktig komponent i det nya systemet. Den första omgången av utvärderingar startade under våren 2016 och erfarenheterna från dem kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet. 

Utvärderingssystemet innebär att utbildningarna vid de tre lärosätena ska utvärderas inom en sexårsperiod och det är bedömargrupper med extern representation som genomför granskningarna, precis som i det tidigare systemet men med några viktiga skillnader.

Granskningsuppdraget omfattar hela utbildningens genomförande, men kommer också att tillföra granskningsfrågor som speglar den speciella karaktär som våra lärosäten eller utbildningsområden särskilt önskar att få granskade. Granskningen kommer också att knytas till arbetslivet på ett reellt sätt genom att företrädare för arbetslivet finns representerade i bedömargrupper. Bedömargrupperna kommer även att kontrollera om studenternas resultat visar att de når de mål som är satta för en viss examen samt andra ambitionsmål som gäller för respektive lärosäte.

Förutom minimikraven, att studenterna når examensmålen, kommer man också att för en viss utbildning eller för ett visst lärosäte kunna tydliggöra och stärka kraven exempelvis vad gäller internationalisering, entreprenörskap, forskningsanknytning och verksamhetsförlagd utbildning. Något som kommer att gynna mångfald, profilering och kvalitet i hela högskolesystemet.

En annan fördel med det nya systemet är att Sverige nu återigen kan gå med i det internationella samarbetet kring kvalitetssäkring och ansöka om medlemskap i det europeiska organet för kvalitetssäkring ENQA. Det tidigare systemet, som infördes 2011, har haft brister; kvalitetsgranskningen av utbildningarna fokuserade mycket på studenternas examensarbeten och systemet var inte heller internationellt erkänt.

Utvärderingskriterier

  1. Att utbildningarna når kraven i högskolelagen och examensordningen, dvs. att de faktiska studieresultaten motsvarar de förväntade studieresultaten och att de examineras på ett rättssäkert sätt (ESG 1.3)
  2. Att undervisningen fokuserar studenters lärande (ESG 1.3)
  3. Att undervisningens innehåll och form vilar på vetenskaplig och/eller konstnärlig grund samt beprövad erfarenhet (ESG 1,3 och 1.9)
  4. Att utbildningen är användbar för studenterna och samhället (ESG 1,9)
  5. Att verksamma i utbildningen har aktuell ämnesmässig och högskolepedagogisk/ ämnesdidaktisk kompetens (ESG 1.5)
  6. Att studenterna har inflytande i planering, genomförande och uppföljning av utbildningen (ESG 1.3)
  7. Att en för alla studenter tillgänglig och ändamålsenlig studiemiljö föreligger (ESG 1.6 och 1.9)

Till ovanstående kriterier kan lärosätena välja ytterligare kriterier eller frågeställningar som man önskar få belysta i den aktuella utvärderingsomgången. 

Pågående pilotutvärderingar

Mittuniversitetet koordinerar ”klustret” statsvetenskap med mera. Utvärderingsansvarig är Susanne Wallman Lundåsen, SHV.

Karlstads universitet håller i kemiteknik med mera och Linnéuniversitetet ”klustret” historia, religionsvetenskap.