Rehabilitering

Spara favorit 14 jun juni 2018

Det finns mycket att vinna på en god samordning av de rehabiliteringsinsatser som genomförs. Kontakta gärna HR-avdelningen i ett tidigt skede för att samordna alla parters insatser.

Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla medicinska, psykologiska, sociala och arbetslivsinriktade åtgärder som vidtas för att en arbetstagare så snabbt som möjligt ska komma tillbaka till eller stanna kvar i arbetet.

Ju tidigare insatserna samordnas mellan arbetsgivaren, arbetstagaren, skyddsombudet, den sjukskrivande läkaren och Försäkringskassan desto bättre är förutsättningarna för smidiga lösningar.

Målet med rehabiliteringen är att den anställde ska återfå sin arbetsförmåga och återgå till, i första hand sina ordinarie arbetsuppgifter och i andra hand till anpassade uppgifter. 

Arbetsrutin vid rehabilitering och arbetsanpassning

Närmaste chef ska kalla till ett rehabiliteringssamtal och upprätta en rehabiliteringsplan om en medarbetare:

  • varit sjuk 6 gånger under en 12-månadersperiod (upprepad korttidsfrånvaro)
  • kan antas ha nedsatt arbetsförmåga under minst 60 dagar

Om det kan antas att en arbetstagares arbetsförmåga kommer att vara nedsatt under minst 60 dagar ska arbetsgivaren senast den dag som arbetstagarens arbetsförmåga har varit nedsatt under 30 dagar ha upprättat en plan för återgång i arbete.  

Rehabiliteringsmöte

Syftet med ett rehabiliteringsmöte är att snabbt upprätta en konkret handlingsplan för att undvika fortsatt ohälsa. Vid ett rehabiliteringsmöte medverkar i ett första hand berörd medarbetare och berörd chef. Vid behov kan även extern kompetens delta såsom representanter från Försäkringskassan eller företagshälsovården. Medarbetaren har också rätt att ta med sig ett fackligt ombud eller någon annan person som medarbetaren känner förtroende för.

På rehabiliteringsmötet går deltagarna tillsammans igenom rehabiliteringsplanen. Planen är en hjälp för att kartlägga bakomliggande orsaker och tillsammans komma fram vad som behöver förändras och hur det ska ske. Kom ihåg att alla insatser som kräver finansiering från Försäkringskassan måste samverkas med dem.

Det är viktigt att medarbetaren aktivt medverkar och tar ansvar för sin rehabilitering och lämnar de upplysningar som behövs. Om medarbetaren inte vill medverka eller försvårar rehabiliteringsutredningen är det viktigt att kontakta HR-avdelningen.

Efter rehabiliteringsmötet skickar chefen en kopia av rehabiliteringsplanen till HR-specialist som arkiverar den i ett låst arkiv. En kopia av rehabiliteringsplanen ska förvaras i personalakten. Berörd chef ska dokumentera alla samtal och åtgärder som vidtas i rehabiliteringssyfte. Det är viktigt inte bara för minnets skull, utan också för att man som berörd chef ska skaffa sig ett underlag som visar att man har gjort en noggrann prövning av den anställdes rehabiliteringsbehov i varje enskilt fall.

Uppföljning

En viktig del i rehabiliteringsplanen är att komma överens om uppföljningsmöten som chefen ansvarar för att kalla till. Under de första 90 dagarna av eventuell sjukskrivning bedömer Försäkringskassan enligt rehabiliteringskedjan om medarbetaren klarar sitt vanliga arbete. Arbetsgivaren och medarbetaren undersöker om arbetsplatsen kan anpassas eller om det kan bli tal om tillfälligt byte till andra arbetsuppgifter.

Senast dag 60 efter sjukanmälan ska ett avstämningsmöte ske. Försäkringskassan kallar till mötet på vår begäran. Vid detta möte kan även läkare och representanter från Arbetsförmedlingen delta. Medarbetaren får gärna ta med sig ett fackligt ombud.

Från och med dag 91 ska Försäkringskassan ta ställning till om medarbetaren kan utföra något annat arbete hos arbetsgivaren. Arbetsgivaren undersöker omplaceringsmöjligheter. Om Försäkringskassan begär det ska medarbetaren lämna ett utlåtande från arbetsgivaren angående omplacering. Utlåtandet ska ange om det finns något lämpligt arbete på arbetsplatsen. Finns det tecken på att medarbetaren inte kan återgå till anställning, kallas även representanter från Arbetsförmedlingen till kommande inplanerade avstämningsmöten.

Om medarbetaren på grund av sin sjukdom inte kan återgå till ordinarie eller annat arbete inom 180 dagar ska chefen kontakta HR-avdelningen för att diskutera det unika fallet. Försäkringskassan bedömer arbetsförmågan utifrån den reguljära arbetsmarknaden och har medarbetaren enligt denna bedömning arbetsförmåga försvinner rätten till sjukpenning. Är arbetsförmågan nedsatt ska Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen hjälpa till att undersöka möjligheterna att ta tillvara den anställdes arbetsförmåga utanför vår verksamhet.

Rehabilitering

Arbetsgivaren ska se till att det i verksamheten finns en arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet. Dessutom ska arbetskraven anpassas till medarbetarens förutsättningar. Arbetsgivaren ska så tidigt som möjligt anpassa arbetet och rehabilitera medarbetaren tillbaka i arbetslivet. Den anställde själv är den som bäst känner sina resurser och begränsningar och därmed också sitt behov av rehabiliteringsåtgärder. Det är därför naturligt att medarbetaren medverkar i rehabiliteringsutredningen och lämnar den information som behövs. Medarbetaren har också ansvar att aktivt medverka både när det gäller utredning, planering och genomförande av rehabiliteringen.

Arbetsanpassning

Arbetsanpassning för den enskilde kan handla om att underlätta vissa arbetsmoment med lämpliga hjälpmedel eller att göra en permanent förändring i den fysiska och psykiskosociala arbetsmiljön. Om det i rehabiliteringsmötet framkommit att en medarbetare har behov av anpassade/förändrade arbetsuppgifter, arbetshjälpmedel eller dylikt, ansvarar berörd chef för dessa åtgärder.

Ingångar till rehabilitering

Ingångar till rehabilitering är när medarbetaren visar tidiga tecken på begynnande ohälsa. Tecknen kan uppmärksammas av medarbetaren själv, närmaste chef eller kollegor. Rehabindikationer:

  • har upprepad korttidsfrånvaro
  • irritation och klagomål i gruppen
  • försämrad arbetsprestation
  • hög alkoholkonsumtion
  • relationsproblem
  • stress
  • belastningsbesvär

Kontakt under sjukskrivningsperioden

Vid längre sjukfrånvaro ansvarar närmaste chef för att tidigt och kontinuerligt ha kontakt med den anställde under sjukperioden. Detta för att tillsammans komma överens om vad som behöver åtgärdas för en tidig återgång i arbetet. Berörd chef bör uppmuntra och stödja den sjukskrivne till regelbunden kontakt med arbetsplatsen, exempelvis genom att:

  • Informera den sjukskrivne om vad som händer på jobbet.
  • Bjuda in på arbetsplatsträffar och andra möten.
  • Försöka förmedla till den sjukskrivne att hon/han behövs på jobbet, att ni räknar med personen. Alla kontakter ska ske i andemeningen att hon/han är välkommen tillbaka och inte att pressa eller stressa någon tillbaka till arbetet.
  • Ta emot information om behov av rehabilitering och förbereda eventuella åtgärder och rehabiliteringsutredning.

Tystnadsplikt/sekretess Integritetsskyddet för den anställde i sjuk- och rehabiliteringsfrågor är starkt enligt gällande lagstiftning. Detta innebär att det är den enskilde själv som avgör vilka parter som ska delta i samarbetet. Den enskilde avgör också vilka personliga uppgifter som skall tas upp och vad som skall vara känt av den/de som arbetar med rehabiliteringen.

Regler som styr

Socialförsäkringsbalken 30 kap – Arbetstagaren, Arbetsgivarens och försäkringskassans skyldigheter 

Socialförsäkringsbalken 31 kap –  Rehabiliteringsersättning

SFS 1991:1321 – Förordningen om rehabiliteringsersättning

AML 3 kap, 2a § – Arbetsgivarens organisation

AFS 1994:1 – Arbetsanpassning och rehabilitering