4.1 Vad skyddas av upphovsrätten?

Spara favorit

Upphovsrätten skyddar konstnärligt skapande som musik, film och litteratur. Skyddet går inte att ansöka om utan uppstår automatiskt då verket kommer till. Upphovsrätten ger konstnärer, fotografer, författare och andra kreatörer ensamrätt att bestämma över hur deras egna verk får framföras, spridas och visas. Upphovsrätten gäller i 70 år efter upphovspersonens död.

Av lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (Upphovsrättslagen) framgår att den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätten till detta verk.

Den ensamrätt som upphovsrättsinnehavaren har innebär att ingen, utan upphovsrättsinnehavarens samtycke, får förfoga över verket genom att framställa exemplar av det eller göra verket tillgängligt för allmänheten. Om en person exempelvis har skrivit en vetenskaplig artikel får ingen annan lov att kopiera denna utan upphovsmannens samtycke. Ensamrätten omfattar även verket i ändrat skick, i översättning eller bearbetning i annan litteratur- eller konstart eller i annan teknik.

Upphovsmannens rätt delas upp i en ekonomisk rätt och en ideell rätt till det upphovsrättsskyddade verket. Den ekonomiska rätten kan upphovsmannen i sin helhet överlåta till en annan part medan den ideella rätten bara kan efterges i en begränsad omfattning, såvida det inte gäller datorprogram (se nedan). Att citera verk är tillåtet utan upphovsrättsinnehavarens samtycke om citatet görs i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som är motiverat av ändamålet. Upphovsmannen ska anges i samband med det som citeras, vilket följer av den så kallade paternitetsrätten.

Enligt arbetsrätten tillkommer det som arbetstagaren producerar inom ramen för sin anställning arbetsgivaren och arbetstagaren anses kompenseras för denna överlåtelse genom att arbetstagaren får lön och andra anställningsförmåner från arbetsgivaren. Ur ett upphovsrättsligt perspektiv tillfaller dock upphovsrätten till de verk som arbetstagaren skapar arbetstagaren själv (med undantag för vad som gäller för datorprogram, se nedan) och arbetsgivaren kan endast få en från arbetstagaren avledd rätt. Då det inte regleras närmare i Upphovsrättslagen hur arbetsgivarens utnyttjande av arbetstagarens upphovsrättsligt skyddade verk får göras har det lämnats åt arbetsgivaren och arbetstagaren att reglera detta närmare, antingen genom anställningsavtalet eller genom annat avtal. Branschpraxis och sedvänja kan också ha betydelse för vad som ska anses gälla.

Enligt den så kallade tumregeln, som tillämpas om inget annat följer av avtal, branschpraxis eller sedvänja, har en arbetsgivare inom sitt verksamhetsområde och för sin normala verksamhet rätt att utnyttja sådana verk som tillkommer som ett resultat av arbetstagarens arbetsuppgifter eller särskilda åtaganden gentemot arbetsgivaren. Arbetsgivarens möjlighet att i dessa fall utnyttja arbetstagarens upphovsrättsligt skyddade verk är begränsat till de ändamål som kunde förutses när verket tillkom. För lärare finns dock ett undantag som kallas för det upphovsrättsliga lärarundantaget. Enligt detta undantag tillfaller upphovsrätten lärarna själva, i enlighet med upphovsrättens huvudregel. Detta undantag är baserat på sedvänja, som kan skilja sig mellan olika lärosäten.

Arbetstagaren omfattas av en lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren. Denna lojalitetsplikt innebär bland annat att arbetstagaren inte får utnyttja/använda sina upphovsrättsliga verk på ett sådant sätt att utnyttjandet/användandet konkurrerar med arbetsgivarens verksamhet.

Upphovsrätten till datorprogram som uppkommer i ett anställningsförhållande intar en särställning i Upphovsrättslagen. Upphovsrätten till de datorprogram som en arbetstagare skapar inom ramen för sin anställning, eller efter instruktioner från arbetsgivaren, övergår i sin helhet till arbetsgivaren om inget annat avtalats. Både den ideella rätten och ekonomiska rätten övergår till arbetsgivaren.